Nu när regnet bara öser ner och verkligen tar död på solen, vad ska man gör då?

fast regnet kanske ändå inte tar död på solen?

kanske bara ger den kraft att orkar skina så stark som aldrig förr.

För liksom, efter regn kommer solsken!

fan va smart jag är ibland.

Jag vet inte vad jag ska skriva om, bara det att jag vill skriva.

PANIKEN <3

för som ni säkert vet älskar jag att bara sitta ner och skriv.

Nörd eller nått som jag är.

Men jag är faktiskt ganska stolt över att göra det.

Våga göra det jag tycker är kul.

Fast ibland kanske det inte blir så bra, men jag skriver iaf alltid från hjärtat och allt jag skriver är gjort av mg.

Något som jag tycker är extra kul och bra att skriva är om sånt jag själv har upplevt, åsikter och känslor!

Varför vet jag inte, kanske är en sån brud som går på känsla?

Ett litet sätt att komma undan bara för ett tag, men ändå känna sig så levande och fri.

Jo, jag tror det.

Att skriva är min grej, något jag antagligen inte kommer sluta med.

Faaast det kan dröja mellan inläggen, så kommer jag iaf skriva nån gång.

puss

Om någon skulle fråga mig vad mina drömmar är,

skulle jag antagtligen bara rabbla upp massa ord som sedan bildade meningar.

Om hur jag skulle vilja att mitt dröm liv såg ut

hur jag drömmer om hur det ska bli i framtiden.

Men drömmar är så mycket mer.

Drömmar är en plats där man kon komma bort från allt.

En plats där allt bara är på låtsats.

Drömmar kan vi själv inte riktigt styra över.

Men jag tror, att drömmar är något som man vill, eller något som speglar av något.

Vad, vet jag inte.

Många förknippar drömmar med framtid, liv och lycka.

Men är verkligen livet alltid så lyckligt?

Är verkligen drömmar bara lyckliga?

Kan men veta om framtiden blir bra?

nej, inte riktigt.

Ett liv utan sorg och depressioner är som en tavla utan skuggor.

Ska jag vara ärlig är jag inte rädd att dö.

Jag är bara rädd att missa något.

Missa att se mina drömmar gå i uppfyllelse. 

Men, vad är då mina drömmar?

kommer jag få drömmar på vägen?

Jag har drömmar, det vet jag.

Jag vet bara inte om det är en fantasi eller dröm.

Jag vet att jag inte hr bloggat på hundra år, att jag har vart dålig på att uppdaterat. 

men nu är det så att jag har haft hur mycket som helst i skolan på sista tiden.

Och jag har faktiskt mått hur jävla dålig som helst, men jag ska ändra på det. Jag har bestämt mig.

Att må pyskiskt dålig på grund av att bli utfryst, bort glömd och ständigt hackad på är fel. 

Om dte var en tjej, en av dina bästa vänner som helt  plötsligt börja göra detta mot dig, inte en gång, inte två utan kanske varje dag, skulle du orkar stå emot längre då?

Att ständigt bli påmind hur  värdelös du är, fast ingen riktigt säger det rak ut, fast det är det någon vill förmedla.

Göma tårar och ett ner sänkt huvud varje dag, det är jobbigt. Jag vill bara att allt ska va som förr.

Jag vill inte höra hur dum jag är, hur jobbig jag är, hur konstig och annorlunda jag är. Jag vet det nu.

Jag är bara mig själv, det är sån jag är.

Varför inte bara säga att jag har blivit annorlunda?

Det gör lika ont, av blickar och allt sånt man bara helst vill glömma. Sånt man hoppas på bara händer en gång.

 Att man ler, behöver inte alltid betyda att man är glad.

Ja orkar bara inte med detta. Jg har lärt mig att vara stark istället.

Jag är stark, för att jag vet att jag inte behövr några som ni längre. Jag klarar mig bättre med vänner som faktiskt vill göra mig glad, inte ta min glädje. Det är så sjukt skönt att ha sånna vänner just nu!

och min älskade, utan han skulle allt bara var helst svart. Jag skulle behöva dränka mig i glass för att må så bra som jag gör av honom. Jag älskar dig.

Jag har bestämt mig. 

Jag tänker lämna er, här och nu.

Gå vidare med andra vänner som gör mig glad. 

Fucka upp någon annans liv. 

Spelet är slut, men jag har inte gett upp än.